Ny studie: Mindre företag som använder AI anställer betydligt färre än väntat

En omfattande studie från Danmarks Nationalbank, publicerad den 16 september 2026, ger nya insikter om hur AI påverkar företagens behov av arbetskraft.

Forskarna har kopplat uppgifter om danska företags faktiska AI-användning till officiella register över anställningar och löneutbetalningar. Genom att följa företag som började använda AI under 2023 har de kunnat jämföra personalutvecklingen med företagens tidigare tillväxt och med företag som inte infört AI.

Resultaten visar ett tydligt mönster: Mindre företag som börjat använda AI har en betydligt lägre sysselsättningstillväxt än förväntat. Skillnaden beror framför allt på att de anställer färre nya medarbetare.

Mindre företag visar den tydligaste förändringen

Studien visar att företag som införde AI under 2023 hade omkring 11 procent lägre sysselsättning än den förväntade utvecklingen vid slutet av 2025.

Skillnaderna mellan små och stora företag är särskilt intressanta.

Bland företag med 10–99 heltidsanställda låg sysselsättningen ungefär 15 procent under den förväntade utvecklingen, motsvarande omkring 16 logaritmiska punkter i forskarnas beräkningar.

Bland företag med minst 100 anställda kunde forskarna däremot inte identifiera någon statistiskt säkerställd nedgång i den totala sysselsättningen.

Det betyder inte att de mindre företagen har sagt upp 15 procent av sina medarbetare. De har framför allt utvecklats med färre anställda än deras tidigare tillväxt och jämförelsen med andra företag skulle förutsäga.

Det är enligt vår bedömning studiens viktigaste resultat: AI kan förändra företagens behov av nyanställningar långt innan vi ser omfattande personalneddragningar.

AI påverkar nyrekryteringen mer än befintliga anställningar

Forskarna har också undersökt hur personalstyrkan förändras beroende på hur länge medarbetarna varit anställda.

Resultatet är tydligt.

Företagen som infört AI har betydligt färre relativt nyanställda än förväntat, samtidigt som de i större utsträckning behåller medarbetare med längre anställningstid.

Det innebär att förändringen främst sker genom att företag avstår från att rekrytera nya medarbetare, snarare än genom att ersätta befintlig personal.

Detta är en viktig skillnad mot den traditionella bilden av automatisering, där tekniken först införs och därefter leder till personalneddragningar.

Med AI kan anpassningen i stället ske successivt. När kapaciteten hos befintliga medarbetare ökar behöver företaget inte nödvändigtvis förstärka organisationen när arbetsbelastningen växer.

För arbetsmarknaden kan konsekvensen på sikt bli betydande.

Det är inte bara risken att förlora sitt arbete som förändras, utan också möjligheten att få ett nytt.

Störst påverkan inom yrken där AI kan utföra arbetsuppgifter

Studien visar också att sysselsättningsutvecklingen skiljer sig kraftigt mellan olika typer av yrken.

Inom yrken med hög exponering mot AI låg sysselsättningen omkring 25 procent under förväntad trend, jämfört med cirka 7 procent inom mindre AI-exponerade yrken.

Forskarna identifierar dessutom en tydligare påverkan på yngre och högutbildade arbetstagare.

När de undersöker dessa faktorer tillsammans framstår yrkets exponering mot AI som den starkaste förklarande faktorn till skillnaderna i sysselsättningsutveckling.

Det är ett intressant resultat eftersom det antyder att förändringen inte enbart handlar om företagens storlek eller medarbetarnas ålder.

Det verkar också finnas ett samband mellan vilka arbetsuppgifter AI kan hantera och vilka yrkesgrupper företagen rekryterar färre personer till.

Företag med måttlig tillväxt påverkas mest

En annan intressant observation i originalrapporten är att den lägre sysselsättningsutvecklingen inte är jämnt fördelad mellan alla AI-användande företag.

De snabbast växande företagen fortsätter att öka sin personalstyrka ungefär i samma takt som jämförbara företag utan AI.

Den största skillnaden finns i stället bland företag med låg eller medelhög tillväxt.

Vi ser en möjlig förklaring till detta.

Ett företag som växer mycket snabbt kan fortfarande behöva rekrytera för att hantera nya kunder, uppdrag och affärsområden. I företag med mer begränsad tillväxt kan AI däremot göra det möjligt att hantera ökade arbetsvolymer med den befintliga organisationen.

Det är vår tolkning av mönstret, inte ett orsakssamband som forskarna har fastställt.

Men resultatet stärker bilden av att AI inte nödvändigtvis minskar företagens befintliga personalstyrka. Tekniken kan i stället förändra när och varför nya medarbetare behöver anställas.

Större företag verkar anpassa sig på ett annat sätt

Även bland större företag finns tecken på förändring, trots att deras totala personalstyrka inte utvecklas nämnvärt annorlunda än förväntat.

Studien visar att större AI-användande företag tenderar att förskjuta sin personalsammansättning bort från mer AI-exponerade yrken och mot mindre AI-exponerade arbetsuppgifter.

Vår tolkning är att AI kan påverka små och stora organisationer på olika sätt.

I mindre företag kan förändringen bli synlig genom färre nyanställningar. I större företag kan den i stället visa sig genom att rekryteringen flyttas mellan olika funktioner och kompetensområden.

Det innebär att AI kan förändra organisationernas struktur även när den totala sysselsättningen är relativt oförändrad.

Varför syns förändringen ännu inte i arbetslöshetsstatistiken?

Trots de tydliga resultaten på företagsnivå visar studien ännu ingen motsvarande förändring i den samlade danska sysselsättningen.

Det finns en viktig förklaring.

De mindre företag som införde AI under 2023 representerar fortfarande en begränsad del av arbetsmarknaden. Även en betydande förändring inom denna företagsgrupp får därför liten effekt på den nationella statistiken.

Samtidigt är det svårare att upptäcka uteblivna nyanställningar än uppsägningar.

Om ett företag som tidigare skulle ha behövt anställa fem personer i stället klarar sig med tre, syns det inte som en personalneddragning. Företaget kan fortfarande växa, men med färre nya arbetstillfällen.

Om detta mönster sprids till allt fler företag kan det gradvis förändra efterfrågan på arbetskraft.

Vi anser därför att utvecklingen av nyanställningar kan bli en viktigare indikator på AI effekter än enbart arbetslöshet och uppsägningar.

Det mest intressanta är att studien bygger på 2023 års AI-teknik

Företagen i undersökningen började använda AI redan under 2023, när generativ AI fortfarande befann sig i ett tidigt skede.

Enligt originalrapporten bestod en mycket stor del av användningen av text- och kodgenerering.

Sedan dess har tekniken utvecklats snabbt.

Dagens AI-lösningar kan hantera allt fler återkommande arbetsuppgifter, och AI-agenter kan självständigt utföra delar av verksamhetsprocesser som tidigare krävde manuellt arbete.

Inom exempelvis kundservice, administration och kundkommunikation kan företag redan i dag automatisera delar av ärendehanteringen, samtidigt som befintliga medarbetare får möjlighet att koncentrera sig på mer kvalificerade uppgifter.

Det är därför rimligt att ställa frågan hur företagens rekryteringsbehov kommer att utvecklas när tekniken blir ännu mer avancerad och integreras djupare i verksamheten.

Studien mäter inte produktivitetsvinsterna eller effekterna av dagens mer avancerade AI-agenter. Därför går det inte att dra slutsatsen att dessa lösningar automatiskt kommer att ge ännu större effekter på sysselsättningen.

Men resultaten visar att förändringar i rekryteringsmönstren redan kan observeras hos företag som började använda betydligt enklare AI-teknik.

Det gör resultaten särskilt relevanta för den fortsatta utvecklingen under 2026 och 2027.

Levexors slutsats: Företagens tillväxt och personalbehov kan börja utvecklas åt olika håll

Vi ser tre särskilt viktiga slutsatser från studien.

För det första verkar mindre företag kunna anpassa sitt rekryteringsbehov relativt snabbt efter att de börjat använda AI.

För det andra sker förändringen främst genom färre nyanställningar. Det innebär att AI kan påverka arbetsmarknaden utan att företagen först behöver genomföra omfattande personalneddragningar.

För det tredje är förändringen tydligast inom yrken där arbetsuppgifterna har hög exponering mot AI, vilket stärker tolkningen att tekniken spelar en betydande roll.

Studien är en observationsstudie och kan inte fastställa exakt hur stor del av utvecklingen som orsakas av AI. Vi vet inte heller om de berörda företagen har ökat sin produktion eller omsättning per anställd.

Men när lägre rekrytering sammanfaller med AI-införandet, koncentreras till AI-exponerade yrken och återkommer bland företag som började använda tekniken under 2024, framträder ett mönster som är svårt att bortse från.

Vår bedömning är att resultaten ger ett tidigt stöd för en mer grundläggande förändring av hur företag organiserar sitt arbete.

Historiskt har tillväxt ofta inneburit ett behov av fler medarbetare. Med AI kan företag i större utsträckning få möjlighet att öka sin kapacitet utan att personalstyrkan behöver växa i samma takt.

Det betyder inte att behovet av människor försvinner. Men det kan förändra vilka kompetenser som efterfrågas, hur organisationer byggs upp och hur många nya medarbetare som behövs.

Den kanske viktigaste förändringen AI för med sig på arbetsmarknaden är därför inte hur många människor som förlorar sina jobb, utan hur många nya medarbetare företagen inte längre behöver anställa.

Källa

Danmarks Nationalbank – 16 september 2026

Simone Maria Bonin, Saman Darougheh och Andreas Kuchler.

AI Adoption and Firm Size: Employment Effects in Monthly Administrative Data. Working Paper nr 223.

Läs originalrapporten (PDF, 70 sidor)

Artikeln innehåller Levexors självständiga analys och kommentarer till forskningsresultaten.